Ibland vet jag inte riktigt hur min hjärna fungerar. I de mest sanitära och vardagliga situationer ploppar det ofta upp tankar och alternativa handlingsscenarier som är...en smula udda. För att inte säga helt vansinniga. Faktiskt ganska tänkbara i Monte Python, Solsidan eller dylikt. Hö-hö.
Som i går, då jag satt och läste in mig på kommunens sophantering. Jag har nämligen fått nya sopkärl, för ändamålet i fråga. Sådana med åtskilliga fack, att sortera i. Och kommunen har dessutom haft vänligheten att skicka mig en liten skrift över hur allt möjligt bör sorteras.
Plötsligt producerar min hjärna följande konversation:
Jag: Jo, det är några grejer jag inte riktigt vet hur man ska sortera. Jag har läst sorteringsanvisningarna, men jag hittar inte riktigt allt.
Kommunmänniska: Nehej, och vad är det för saker du undrar över?
Jag: Jo, till exempel navelludd. I vilket fack ska det? Restavfall måste det väl bli? För det kan ju inte vara matavfall. Såvida man inte är kannibal. Hö-hö.
Kommunmänniska (dröjer med svaret): Hrmmm. Nej, det får väl bli restavfall.
Jag: Okej. Och så var det en sak till.
Kommunmänniska (lite trevande på rösten): jaha...?
Jag: Lik. Kan man bara gräva ner dem i trädgården? Eller ska jag söka komposttillstånd? Eller är det brännbart avfall på återvinningsstationen som gäller?
---Ridå---
Det är härligt, och det känns helt klart igen.
SvaraRaderajag fungerar liknande. Fast kanske, inte i konversationsform, utan jag funderar på hur jag skulle göra mig av med liket... mer sådär, konkret.. hur jag skulle sortera upp de olika delarna..
Tänder sorterar jag nog så, ben så, kött ja det kokar man nog... haha :D
Haha! Underbart att höra, Annelie :-D
RaderaGlöm bara inte bort att alla reservdelar ska sorteras som icke brännbart (typ höft- och knäleder), så det får nog bli en tur till tippen även om det mesta går att kompostera...;)
SvaraRaderaHahaha marina! "Reservdelarna" hade jag alldeles glömt bort! :-D
SvaraRadera