lördag 1 november 2014

Jag viker mig inte för vuxenpoängen



För dem som tycker att jag borde växa upp, klippa mig, erinra mig vikten av att ställa mig i kö till seniorboende och rent generellt act my age annat kan jag meddela att jag nu åtminstone tagit ett litet steg i insamlandet av vuxenpoäng: jag har börjat vika plastpåsar till små behändiga trianglar.

De blir så fiiiiiina. Och det är ju så praktiskt. Tar ju mycket mindre plats än om man bara knölar ihop dem. Dessutom är det småtrevligt att pyssla med något när man sitter och tittar på teve. Nej, uppmana mig nu inte att handarbeta istället. Jag kan inte. Basta.

Och för dem som tycker att tanken på att jag möjligtvis ska växa upp är rent horribel, kan jag meddela att förfallet inte är fullkomligt.

Till exempel pysslar jag ju glatt ihop lite ovuxna inredningsdetaljer i mitt hem, såsom den bevingade morot som tronar på finstolen i vardagsrummet. Ett kommande projekt är att hänga upp ett bedagat Halloweenskelett på väggen i hallen och klä det i för den aktuella årstiden lämplig mundering. Alternativt i sjuksköterskekläder från 60-talet.

Joråsåatt.

;-)




12 kommentarer:

  1. Kanske en liten film på hur sjutton man får ihop de där fina trekanterna?!
    Och klippa håret? Nej du! Min mamma tyckte att när jag fyllde trettio var det dags men icke, istället är det längre än någonsin. I alla fall var det 2003 det var så här långt sist.
    Man är inte äldre än man känner sig och allt det där som viss tycker man bör göra i en viss ålder hinner vi nog med tids nog.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha brysselkakan, ja jag kanske skulle göra en liten instruktionsvideo?!? Men det är enkelt: vik plastpåsen 4-5 ggr på längden och vik sedan trianglar av den långsmala "remsan". När du kommer till slutet pillar du in handtagen i ett av vecken - klart ;-)
      Jag vet att somliga tycker att det inte passar sig sådär jättebra med långt hår i något mognare ålder, speciellt inte om man inte sätter upp det. Men, ähhh, man ska göra som man känner för, som du säger, vi hinner med allt det där andra i sinom tid ;-)

      Radera
    2. Du skall naturligtvis vara dig själv.

      Radera
  2. Vad ska jag säga då, som inte ens viker plastpåsar ;) Fast jag har ju faktiskt lovat att när jag blir stor, då ska jag klippa håret i någon frisyr, så någon gång kanske...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker vi kan skippa det där med att bli stora, Marina ;-)

      Radera
  3. Men hör du! Varför varnade du inte för att börja vika påsar?!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha, Pernilla! Har jag lett dig in i påsvikningsfördärvet?! :-D

      Radera
  4. Vika påsar, klart man gör det!
    Men frisyren är väl inte det minsta fel på, det är ju så snyggt och passar dig utmärkt, och sluta aldrig med dina barnsligt roliga upptåg och inredningsdetaljer, fotona som det resulterar i är ju oftast helt underbara!
    :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha Johan, tack för den kommentaren! :D Jag har ju sett bildbevis på hur händig och pysslig du är, så påsvikning kanske kan vara den perfekta avkopplingen för dig ;)
      Och nej, jag tror nog aldrig jag slutar med mina upptåg. Jag kan liksom inte hejda mig :D Några seriösa planer på klippning har jag inte heller :)

      Radera
  5. Det där ska jag försöka få min man att ta efter. Han har OCD-light när det gäller vissa saker, och plastpåsar knyter han på mitten för att de "ska ta mindre plats och inte trassla sig". Men det tar ju typ 20 minuter att knyta upp dem sen, och det har inte jag tid med när jag tex ska byta soppåse eller rycka med mig en påse till affären.

    SvaraRadera
    Svar
    1. allatalarsvenska, jag antar att han på manligt vis gör en extremt hård knut? ;-) Jomen försök få honom att vika istället, dessa fina små trianglar måtte väl ta mindre plats? Och så ser de så treeeeevliga ut också :-D

      Radera