söndag 19 maj 2013

Kombucha

Inte ser det aptitligt ut, inte.


Jahapp, mina vänner, då ska vi snacka Kombucha. Ni vet vad det är, va? Det senaste i hälsosvängen som Hollywoodkändisar och sånt folk kör med. Och nu har även jag börjat. Jodå.

Kombucha är en slags bakteriekultur som man tillreder med t.ex. svart eller grönt te. Den ska förse kroppen med "snälla bakterier", innehålla vitaminer, mineraler och antioxidanter samt ha en avgiftande effekt. Tja, sen så tillskrivs den alla möjliga undergörande egenskaper också (som att bota cancer), men det tar jag med en nypa salt.

Varför började jag nu med detta? Jo, jag går till en kiropraktor, och när vi pratade hälsa i största allmänhet under ett av mina besök, berättade han att han odlar sin egen kombucha därhemma. "Det vore något för dig att testa. Shanghai är ju inte världens fräschaste plats, lite avgiftning sitter fint. Vill du ha en kombucha av mig?"

Och eftersom jag är en vådligt nyfiken liten människa, samt en early adopter av födsel och ohejdad vana, tackade jag glatt ja.

Vid nästa besök kom han med en liten kombucha-odling. Den såg inte aptitlig ut. Konsistens: typ magnet. Utseende: typ pannkaka som någon lagt i lite coca cola. Urrk.

Men jag tog hem det lilla monstret och skötte det enligt anvisningarna. Det vill säga: tillberedde cirka 2 liter te, blandade i cirka 2 dl brunt socker, lät svalna av, hällde blandningen i en stor glasbytta, la i kombuchan och täckte över med en kökshandduk.

Efter några dagar började det hända grejer. Kombuchan växte till sig som attan, täckte snart hela överdelen av skålen. Min dotter tittade med vämjelse på anrättningen och avgav omdömet "fy tusan". Sen började det lukta surt i köket också. Vinägersurt.

Efter en vecka tog jag upp kombuchan och sköljde av den i vatten. Teblandningen den legat i silade jag ner i en glasflaska. Lite mer än en liter blev det. Sen kokade jag nytt te, hade i socker, och när det svalnat av placerade jag kombuchan i den nya blandningen.

Sen...provsmakade jag. Kiropraktorn rådde mig att först testa lite försiktigt, ett halvt glas vatten med ett halvt glas kombucha. Man kan nämligen bli lite lös i magen innan man vant sig.

Tja. Det smakade inte helt oävet. Lite som vinäger med lite sockor och bubblor (kolsyra) i.

Eftersom jag känner mig lite halvsliten med tanke på alla parametrar jag har att ta tag i just nu, så kör jag väl på med detta enligt devisen what doesn't kill you makes you stronger ett tag, och ser om jag känner mig lite stärkt och pigg...så det kanske blir en uppföljning av detta inlägg framöver.

8 kommentarer:

  1. Det låter ju inget vidare, men om det fungerar kan det ju vara värt att prova :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. wickedandwild, precis så resonerar jag :D

      Radera
  2. *brr*
    Det där ser räligt ut!
    jag ser framemot att få höra vilken effekt det har på dig. ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Räligt var ordet, Pernilla ;) Ja, vi får väl se om den har någon effekt...och i så fall vilken!

      Radera
  3. Oj, det ser halvfarligt ut. Giftigt... du har bra sjukförsäkring hoppas jag? Vill självklart ha uppdatering om det här, du kan vara försökskanin åt oss andra som knappt vågar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. eastcoastmom: haha, några veckor till har jag bra sjukförsäkring, sen hamnar jag ju i den svenska sjukvården, och där kanske det är mer hit and miss...? Jag har redan märkt en effekt: min mage är något upprörd. Men enligt kiropraktorn ska den lugna ner sig om några dagar.

      Radera
  4. Sounds insteresting~~~
    But I am not so sure whether I am going to give it a try ~~~
    You are brave~~~ Annie
    Alice

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dear Alice, either I am brave or insane...or maybe a mix...?
      ;-)

      Radera