Everything Pink

Ja alltså, rosa ger mersmak. Med mitt nya fina köksgolv på plats kan jag inte låta bli att glutta in i vareviga butiks köksavdelning...kan ju finnas något pinkish där som jag inte kan leva utan ;-)

Sockerchock i sena timmen

Så äntligen var nya fina köksgolvet på plats!
Det får man ju fira - och delad glädje är som bekant dubbel glädje!
;-)

Ur barnamun, 1

Jag har fått nya köksluckor här hemma, det har blivit så fint, så fint. Dystert petroleumblått från 70-talets början har fått ge vika för äggskalsvitt.
Nästa projekt är köksgolvet. Där ligger en likaledes petroleumblå plastmatta från samma årtionde.

Jag har alltid önskat mig ett rutigt köksgolv. Har nu funderat på färger. Svart och vitt? Mörkblått och vitt? Rött och vitt? Eller till och med ljusblått och vitt?

Efter bläddrande bland prover, och konsulterande med dottern blev det....ingetdera.

Nej! Det blir rosa och vitt!

Men kolla nedan. Kan man motstå?

- Det här, sa dottern när vi väl bestämt oss, kommer att bli så himla snyggt.
Jag nickade nöjt.
- Men, fortsatte hon, alltså mamma, en sak får du ju tänka på ... alltså om du skulle skaffa pojkvän nån gång ... det blir kanske svårt att hitta nån som kan leva med ett rosarutigt köksgolv!

Hahaha! :-D

Bilden lånad från Forbo Flooring.

Glimtar från en svunnen tid

Sanna mina ord, man hittar en hel del roliga saker i det här lilla huset, när man rumsterar runt i skåpen...

När jag bökade i köksskåpen häromdagen dök följande nostalgiska föremål upp: en förpackning Snabb Bitsocker (särskrivning även Anno dazumal, minsann!) från Sockerbolaget och inget annat...en fin gammal förpackning Vanillinsocker och så min favorit NYA YES. Kommer ni ihåg när flaskorna såg ut så här? Och det luktar så rekorderligt rent om denna diskmedelsklassiker också! Jag hallucinerar om att disken blir mycket renare med det här än med den Yes-variant som säljs idag, på grund av doften - och kanske även på grund av att det ev. inte är mega-miljövänligt heller, vad vet jag?
;-)

Sylta och safta och...

...nej förresten, inte safta, jag är ingen större fan av saft ;-)
Men en dignande skörd har det lilla plommonträdet bjudit på denna sommar, och för en gångs skull är jag ju på plats och kan ta hand om läckerheterna. Så jag har både gjord sylt, marmelad, chutney och inkokta plommon.
Om jag ska vara riktigt ärligt var det aldrig meningen att göra sylt, men första marmeladkoket blev ganska rinnigt, så jag antar att man kan kalla resultatet sylt?
Jag gillar att experimentera med olika smaker och smakbrytningar, att bara göra enligt recept är tråk-tråk-tråk tycker jag. Så de inkokta plommonen har jag hottat upp med en kryddblandning av stjärnanis, kanelbark och chilipeppar. Samt en slatt citronsaft.
Ingen aning om det blir gott. Får väl våga mig på och testa resultatet framöver ;-)

Den som lever får se

Nu har jag äntligen börjat lite-lite med Projekt Köks-makeover. Mitt hiskliga lilla 70-talskök (jag tror att det mesta är original sen huset byggdes) ska få en ansiktslyftning.
Jag har beställt byte av skåpsluckor. Mellanblått med kopparfärgade knoppar ska bytas mot sobert vitt, en nyans med lite gul värme i. Samt enkla, stålfärgade handtag
Nästa steg blir att byta det blå plastgolvet mot ett rutigt, i svart och vitt.
Sen funderar jag på tapetbyte i den lilla mathörnan. Fast jag är inte säker på vad jag vill ha.
Men en sak vet jag, som dessutom är effektuerad! Nämligen byte av taklampa över lilla matbordet. En strikt och tradig variant har fått ge vika för en silverfärgad KRISTALLKRONA.
Jag har alltid velat ha en kristallkrona här. Just för att en sådan egentligen inte alls passar in, för att köket och lilla matplatsen egentligen är alldeles för litet för något sådant flashigt.
Hehe.
Sen får vi väl se vad jag väljer för tapet till. Kanske låter jag den som sitter uppe nu vara kvar, den är rätt söt. Eller så fläskar jag på med någon svart sammetsvariant med silverfärgad medaljongdekor. Weeheee! Eller något helt annat.
Den som lever får se ;-)

Rutigt, med kristallkrona on top

Understundom slås jag av en hisnande känsla. Insikten om att snart kan jag faktiskt göra vad jag vill.

Ja, inom vissa gränser, naturligtvis. Ekonomi och Svea Rikes lag sätter ju vissa begränsningar ;)

Men...jag skulle till exempel kunna göra om lite i köket.

Jag tror köksgolvet är original från när huset byggdes. Det var väl 1972. En flammigt mellan-/mörkblå plastmatta är det.

Och skåpsluckorna går i samma nyans.

Det har väl varit uthärdligt när jag bara vistats där under somrarna. Rentav en liten smula sommarhuscharmigt.

Men i längden...nä. 

Jag drömmer om ett rutigt köksgolv, kanske i vitt och mörkblått? Och så vita skåpsluckor. Samt en stor vräkig kristallkrona över det lilla köksbordet. Nåt från Ikea eller liknande skulle duga bra.

Hö, hö, hö.

Sen kunde jag ta det där självporträttet jag publicerade i förra inlägget, låta printa ut, montera i en maffig guldram och hänga på en av väggarna.

Hö, hö, hö. Igen.